I lördags slog det till igen. Helt plötsligt funkade inte mina händer, det domnade och värkte samtidigt. Det var kris och alla mina torgvantar var spårlöst borta. Nöden är uppfinningarnas moder, eller hur det nu brukar heta och jag kom ihåg mormorsrutorna jag virkade för några veckor sedan. Det var tänkt att det skulle bli en väska och jag hade sytt ihop dom till rektanglar och sedan låtit allt ligga. Visst blev dom coola? Älskar dom. Garn: Tunt ullgarn i grått, rostrött, grönt och vitt…
